Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) grundades 1987 av en grupp föräldrar och anhöriga till personer med psykisk ohälsa. De kände sig utestängda från sina närståendes vård och rehabilitering. Såväl anhöriga som deras närstående upplevde ett stort missnöje med det bemötande de fick inom den psykiatriska vården och de tyckte heller inte att de funktionsnedsatta fick en bra individanpassad vård. De anhöriga upplevde inte att psykiatripersonal tillvaratog den kompetens och kunskap de anhöriga hade och kunde bidra med för att underlätta rehabiliteringen.
Då gick man samman och bildade föreningen för Psykiatriskt Samarbete. Man ville ha mer inflytande och engagerade sig för att öka förståelsen för såväl insjuknade som anhöriga inom den psykiatriska vården. Jobbade för ett bra och respektfullt bemötande och för att anhöriga borde ses som en resurs för de funktionsnedsattas vård och rehabilitering. Föreningen ville även verka för att anhöriga skulle kunna få stöd för egen del och mer information om den drabbades sjukdom och vårdplan.
Samarbetet mellan FPS och psykiatrin, Region Örebro Län stärktes och är idag mycket gott
1996 fick FPS pengar från Örebro Läns Landsting (nu mer; Region Örebro Län) att göra en utredning där man ville ta reda på behovet av stödinsatser för anhöriga.
”Vi vände oss till ca hundra personer som levde i psykisk ohälsa och intervjuade deras närstående. – Vilken erfarenhet och syn hade de på psykiatrivården? Hur upplevde de sin livssituation och vilka tankar hade de runt vilken typ av stöd som skulle kunna öka närståendes livskvalité”?
Utredningen visade att anhöriga mycket väl kan leva ett gott liv trots omsorg och bekymmer för den sjuke men det som är viktigt för att anhöriga själva inte ska bli sjuka är att de får stöttning enligt nedan.
Detta är allt sedan dess vad vi inom FPS organiserat oss i föreningslivet för:
Att: den sjuke ska få god vård.
Att: både den sjuke och den anhörige har ett bra samarbete med psykiatri-personal
Att: man får information om den drabbades sjukdom, den medicinering som sätts in och den personliga rehabiliteringsplan som arbetas fram
Att: den närstående får stöd för egen del, t. ex genom Anhörigstöd, att ha en samtalspart man kan lita på, där man kan ventilera sina tankar och frågor, bena ut bekymmer, få information och stöd i vilka möjligheter som finns. Ibland bara för att ”prata av sig” inför någon som lyssnar
2007 fick FPS medel att anställa en länsövergripande Anhörigkonsulent efter ytterligare en utredning (2002-2005) som visade att det fanns ett stort behov av såväl information som stöd till anhöriga till personer med psykiska funktionshinder och att personalen inom psykiatrin dessutom har behov av ökade kunskaper om anhöriga och deras roll. Man kom fram till att det behövdes en länsövergripande anhörigkonsulent som skulle verka fristående och oberoende av landstingets verksamhet och drivas i regi av brukarorganisation. Man bedömde att det skulle vara enklare och kännas bättre för de anhöriga att söka stöd här än hos regionens psykiatri.
Länsövergripande Anhörigkonsulent 75%
Enligt uppdraget i överenskommelsen ska anhörigkonsulenten främst vara ett länsövergripande anhörigstöd i den specialiserade psykiatrin. Individuellt stöd eller i grupp. Medverka och hålla i klinikernas anhörigutbildningar. (Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg). Utöka samarbetet med länskommunernas anhörigkonsulenter och stödja anställd personal som möter anhöriga inom psykiatrisk vård och rehabilitering.
Anhörigkonsulenten arbetar sedan 2021 heltid (100%) i hela Örebro län med att stödja anhöriga till personer i den specialiserade psykiatrin, Område Psykiatri, Region Örebro län
